Spanien begär att Kataloniens tidigare regionpresident Carles Puigdemont utlämnas av Tyskland. Om Puigdemont skulle befinnas skyldig till ”uppror” i Spanien är det ett brott som kan ge upp till 30 års fängelse. Men anklagelserna vållar juridiskt och politiskt huvudbry för de tyska myndigheterna. Om han i stället utlämnas för missbruk av offentliga medel kan han inte ställas inför rätta för uppror i Spanien.

På måndagen meddelade en regional domstol i den tyska delstaten Schleswig-Holstein att den före detta katalanska regionspresidenten förblir frihetsberövad.

Nu ska högsta domstolen i den tyska delstaten avgöra om Carles Puigdemont kan och ska utlämnas till Spanien som landet i enlighet med det europeiska utlämningsavtalet begärt. Det tyska frihetsberövandet av honom mottogs som ”goda nyheter” av Spaniens vice premiärminister Soraya Saenz de Santamaria.

– Vi är alla lika inför lagen och ingen kan håna domstolsväsendet i evighet, kommenterade hon händelsen, enligt nyhetsbyrån AFP.

Men kanske är hennes entusiasm aningen förhastad. I den europeiska efterlysningen begärs ex-ledaren utlämnad för att ställas inför rätta för ”uppror” och ”missbruk av offentliga medel”. Båda brotten ska ha begåtts i samband med genomförandet av omröstningen om katalansk självständighet i oktober förra året.

Men för högsta domstolen i Schleswig-Holstein, som ska bedöma utlämningen, vållar den spanska begäran juridiskt huvudbry.

För att utlämningen ska ske måste den anklagade ha begått en handling som även är brottslig i Tyskland. Motsvarigheten till den spanska brottsrubriceringen ”uppror” är det tyska ”högförräderi”, men för att kvalificera som det måste personen direkt vara ansvarig för ett väpnat angrepp mot staten. Enligt Carsten Momsen, professor i straffrätt vid Freie Universität i Berlin, kräver inte den spanska rubriceringen direkt våldsanvändning.

– Den spanska domstolen argumenterar att Carles Puigdemont genom att uppmana till självständighet indirekt uppmanat till våld. Men det räcker inte i Tyskland. Tolkningen är att det alltså inte är straffbart i Tyskland, säger han.

Mycket lutar därför mot att en utlämning kommer att ske för anklagelserna om ”missbruk av offentliga medel”. Men det skulle å andra sidan knappast falla den spanska regeringen på läppen. Om Puigdemont utlämnas för ”missbruk” kan han nämligen inte ställas inför rätta för ”uppror” i Spanien.

Det skulle i så fall bryta mot lagarna som kringgärdar det europeiska utlämningsavtalet, något som skulle få långtgående politiska effekter för den spanska regeringen.

– Skulle de ändå göra det skulle det vara sista gången någon utlämnas till Spanien. Det skulle diskvalificera den spanska rättstatens anseende och därefter användas som argument, säger Carsten Momsen.

Om Carles Puigdemont skulle befinnas skyldig till ”uppror” i Spanien är det ett brott som kan ge upp till 30 års fängelse. Målet mot honom och ytterligare 25 ledamöter i den katalanska regionsregeringen är mycket politiskt laddat.

Rättsäkerheten har också ifrågasatts genom att flera höga juridiska poster i Spanien tillsätts av regeringen.

Enligt utlämningsavtalet kan Tyskland ta beslutet att inte utlämna Carles Puigdemont med hänvisning till att hans mänskliga rättigheter kan komma att kränkas. Ett sådant argument vore i så fall, enligt Carsten Momsen, att straffet skulle bedömas som överdrivet strängt.

– Det är absolut möjligt, till exempel om straffet i Spanien upplevs som alltför hårt i tyska ögon. Men oftast används det här resonemanget mot länder där rättstaten är tveksam. Hittills har det inte använts mot Spanien, säger han.

Trots kritiken mot den spanska regeringens hantering av den katalanska situationen har landet fortfarande i EU status av att vara en rättsstat. Hittills har också EU-länderna undvikit att lägga sig i Katalonienfrågan, och storpolitiskt är den också känslig. Mycket tyder, enligt Carsten Momsen, på att det blir en utlämning.

– Jag förväntar mig inte att domstolen kommer att besluta emot en utlämning, men jag hoppas att det i så fall blir för missbruk av offentliga medel.

Ett eventuellt utlämningsbeslut i Schleswig-Holstein bedöms inte kunna komma förrän efter påsk.

28 mars, 2018 Axel Green

Artikel auf Arbetaren Online